Naturrutan 4

Idag har jag besökt mina naturrutor för fjärde gången. Det har hänt en del sen jag besökte dem sist. Det har både regnat och blåst mycket. Temperaturen ligger runt minimum 2 grader och max 10 grader. 

Idag ligger temperaturen på 6 grader och det blåser 19m/s enligt Yr.no. Mycket av löven har fallit och rutorna har förberett sig mot vinter.  Men lite grönt här och var är det allt och hökfibblorna (Hieracium L.) blommar ännu. Jag hade problem med att hitta insekter, men det tror jag är på grund av att det är för kallt. 

Ruta 1, Ängen 

IMG_3745

 

Ruta 2, Skogen

IMG_3725

Jag tror att det förekommer mycket fåglar runt min ruta för att jag har hittat fjädrar vid varje tillfälle som jag besökt mina rutor. 

fullsizeoutput_8ee

IMG_3744

Nästa besök blir om 3 veckor, ser fram emot att se hur mycket rutorna har förändrats. 

 

Annonser

Naturrutan 3

Höst i rutorna 

Detta är mitt tredje besök till mina två naturrutor. Det har hänt lite sen jag besökte dem sist 23/9. Löven har ändrat färg och blommorna har övergått till brunt och är en aning förtorkade. Det har helt enkelt övergått till höst i mina rutor, men lite av sommaren är kvar.

Vädret har varit varierande sen sist. Vi hade ett oväder med massa regn och blåst för några dagar sedan så marken är fuktig. På grund av blåsten har en del av löven fallit av träden i skogsrutan. Jag blev besviken på att jag inte hittade så mycket insekter denna gången, men det är naturens sätt att säga att det börjar bli kallt. Vi har max 12 grader och cirka 7 grader som minimum. 

Enligt Läroplanen 2011 ska eleverna få kunskap om ”djur och växter i närmiljö och hur de kan sorteras och artbestämma samt namn på några vanligt förekommande arter” (skolverket, 2011, s.157). 

Kaffe i rutan – det finns alltid tid för kaffe!

 

Ruta 1, Ängen

IMG_2777

IMG_2818 

Ruta 2, Skogen

IMG_2757

 

Ser fram emot nästa besök som blir om tre veckor. 

Referens: 

Skolverket (2011), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2016: Stockholm: Skolverket.

Naturrutan 2

Detta är mitt andra besök till mina två naturrrutor och det har gått exakt två veckor sen jag valde rutorna (23/9).

Jag har observerat att min första naturruta (ängen) enbart morgonsol och har dessutom har det blivit en början på en förändring av växtligheten till höst. Men det andra naturrutan (skogen) inte har ändrats så mycket sen sist. Det har mest regnat sen mitt första besökt, men har delvis varit en och annan solig dag.

Enligt Läroplanen 2011 ska eleverna få kunskap om ”djur och växter i närmiljö och hur de kan sorteras och artbestämma samt namn på några vanligt förekommande arter” (skolverket, 2011, s.157). 

Ruta 1, Ängen

I min första naturruta, på ängen har jag lyckats artbestämma några växter och djur som bland annat Klöver, Johannesört, Vildmorot och Ängssyra.  De insekter som jag lyckats artbestämma är spindel och svart skogssnigel.

Vän i rutan

IMG_1681

IMG_1699IMG_1645

Växter

 

Klöver är en ett till -flerårig ört som har en rosa blomma och är väldigt känd för sina tre kronblad som anses ge tur.

 

Bild 1
Vildmorot (Daucus karott L.) är en tvåårig art som blommar mellan juli och augusti. Arten växer i södra Sverige men kan även hittas i Uppland. Roten kan användas i bland annat matlagning men även till bakning.

Bild 2
Ängssyra (Rumex acetosa L.) är en flerårig ört, den kan både ätas och används till sår om man krossar den.

Bild 3
Johannesört (Hypericum perforatum L.) är en flerårig ört som kan bli upp till 7 dm hög. Johannesörten blommar mellan juli och september och då har den gula kronblad. Arten används bland annat till att göra brännvin då blombladen ger en rödlila färg, men används också till att läka eventuella skärsår.

Bild 4
Hökfibbla (Hieracium L.) är en flerårig ört. Hökfibblor är frön utan befruktning precis som maskrosor.

Insekter

 

Ruta 2, Skogen 

De växtarter som jag lyckats hitta i min andra som är placerad i en skog är kriskål, hundkex, klöver och björnbär. Jag har även hittat myror, några sniglar. Jag hittade även hundbajs vid rutan då det går en stig bredvid.

IMG_1643

Växter

 

Bild 1
Kirskål (Aegopodium podagraria L.) är en flerårig växt kan bli upp till åtta decimeter hög.

Bild 2
Klöver (Trifolium L.) är en ett till -flerårig ört som har en rosa blomma och är väldigt känd för sina tre kronblad som anses ge tur.

Bild 3 &4
Hundkex (Anthriscus sylvestris L.) är en flerårig växt som kan bli en halv meter hög. Man kan använda bladen på hundkexen för att färga ev garn/tråd.

Bild 5
Blåhallon (Rubus caesium L.) blommar från juni till augusti och får sura svart/blå bär. Blåhallon växter oftast i småsnår och är vanliga i Skåne och på Gotland. På Gotland kallas blåhallon för salmbär.

Bild 6
Häckvicker (Vicia sepium L.) är en flerårig ört som har små äggrunda blad. Blommorna är rödvioletta och blommar mellan juni – augusti. 

Insekter och svamp

 

 

Nästa besök kommer att bli 7 oktober, hoppas på en större förändring.

Referens

Anderberg, Arne (1998) Den virtuella floran 
http://linnaeus.nrm.se/flora/index/welcome.html

Skolverket (2011), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2016: Stockholm: Skolverket.

Ursping, Björn (1955), Fätflora. Reviderad 2004: Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB.

Naturrutan 1

Nu under höstterminen läser jag Naturvetenskap och vi har ett projekt som heter naturrutan. Naturrutan handlar om att vi ska observera två rutor som vi placerat ut i naturen. Mina två rutorna är cirka 5 gånger 5 meter stora. Jag har valt att placera mina naturrutor nära mitt hem för att jag enklare ska kunna ta mig till dem. Det tar cirka 5 minuter att cykla.

Ruta 1
Jag har valt en plats mot norr där rutan får utstå direkt solljus. På plats växer det högt gräs samt olika blommor. Det går en stig vid sidan om rutan.

Ruta 2
Rutan är placerad i en skog mot söder där träden skymmer solen. Skogen är väldigt populär att springa eller gå promenader i. Det växer bland annat olika små träd och bladverk i rutan. Det finns en cykelbana och några stigar vid sidan om rutan.

Grundvattnet på Gotland är väldigt lågt och gör att marken blir torr, men de senaste dagarna har klimat varit fuktigt och det har regnat mycket vilket betyder att jorden var fuktig idag.

Syftet med projektet naturrutan är att vi ska observera två olika platser där levande faktorer påverkar ekosystemet och dokumentera vad som händer.

Enligt Lgr11 är syftet i biologi att eleverna ska utveckla kunskap om biologiska sammanhang samt finna nyfikenhet att veta mer om sig själva och naturen (skolverket, 2011, s.156)

Jag kommer att göra sex stycken besök till mina naturrurtor under hösten och vintern. Nästa besök är om 2 veckor.

img_1121-1img_1123

 

img_1056-1

Skolverket (2011), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2016: Stockholm: Skolverket.

VFU 2 – Lektionsplanering

Skriva räknehändelse

Årskurs och ämne

Lektionsplaneringen är tänkt för en årkurs två inom matematik där multiplikation står i fokus.

Kursplanens syfte

De förmågor som eleverna ska utveckla enligt kursplanen i Lgr11 är ”Eleven ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer (Lgr11, 2016, s.55).

Centralt innehåll

Momenten som eleverna ska arbeta mot enligt det centrala innehållet i Lgr11 är ”matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer”.

Mål för lektionen och genomförande

Målet med lektionen är att eleverna enligt Lgr11 ska, ”Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångsätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använda då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget (Lgr11, 2016, s.60).

Lektionen är 40 min lång. Den startar med att läraren går igenom målen med eleverna på deras nivå, vilket är multiplikation fyrans tabell och skriva. Sedan prestenterar läraren att under lektionen ska eleverna arbeta med räknehändelser. Eleverna har sedan tidigare arbetat med räknehändelser och vet hur upplägget är, men att läraren poängterar att vi gemensamt kommer att repetera så att alla är delaktiga och förstår.

Läraren ger eleverna ett uttryck på matematikspråk på tavlan, till exempel 4*2 = för att lektionens fokus är inom matematik och multiplikation. Det uttryck som står på tavlan kan förklaras med föremål, och det är lärarens nästa steg. Läraren förklarar att eleverna kan byta ut talet 4 mot olika saker, föremål till exempel, bilar, glassar, pennor eller äpplen. Nästa steg är att läraren ber eleverna att fundera ut vad de kan använda för föremål i sin räknehändelse. Efter att läraren har givit eleverna några minuters tänktetid, använder läraren sig av glasspinnar med elevernas namn på, för att alla eleverna ska få möjlighet att dela med sig av sitt föremål. Tanken med glasspinnar är att få alla eleverna delaktiga och även kontrollera att eleverna har förstått.

När alla eleverna har fått säga sitt föremål som de vill använda till sin räknehändelse, visar läraren en mall på hur man strukturerar en räknehändelse. Mallen är indelad i fyra delar varav, mattespråk, bild, föremål och ord. Mallen är förberedd med talet 4*2= som visas på overhead/teamboard. Eleverna får en genomgång av mallen, hur man kan rita en bild med hjälp av uttrycket, vilka föremål man har och hur man formulerar uttrycket i ord. Läraren går även igenom vilka ord som är viktiga i en räknehändelse, som detta exempel där de viktiga orden är understrukna.

Pia har 4 korgar.
I varje korg ligger 2 äpplen.
Hur många äpplen blir det tillsammans?

I räknehändelser är det viktigt att poängtera ”varje” och ”tillsammans”, för att de orden är centrala och viktiga i en räknehändelse då det talar om vad som händer. Läraren går även igenom att eleverna kan under föremål, rita ett annat föremål än sitt första alternativ, som till exempel klossar eller pennor osv. Genomgången är tänkt att ta 15 min, då eleverna redan har fått en genomgång tidigare och att de ska få tid att arbeta med sin räknehändelse.

Mallen delas sedan ut till eleverna och de får arbeta individuellt. Finns det tid så kan eleverna arbeta två och två. Läraren cirkulerar runt och hjälper eleverna genom scaffolding. Eleverna får 20 min att arbeta med sin räknehändelse, och de sista 5 minuterna är till för att ta fram en eller två eleverna som får redovisa sin räknehändelse inför klassen. Eftersom att man inte hinner med alla eleverna får man följa upp redovisningar under nästa matematik lektion.

Bedömning

Bedömningen av lektionsplaneringen är att eleverna ska kunna uttrycka sig konkret och med hjälp av föremål.

 

Referens

Skolverket(2011), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2016: Stockholm: Skolverket.

IMG_57402

Pröva/ Ompröva

Fjäril

Pröva och omprövning har skett under momentet fjärilen. Där jag fick chansen att prova på att göra en fjäril och även göra om till jag blev nöjd med sin fjäril. Jag försökte efter några omgångar att göra ett rutmönster då jag använt mig av den tekniken sedan tidigare i skolåren. Men insåg att det tog längre tid och det slutade med att jag skissade en fjäril.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Stop- motion film

Vi i arbetslaget fick stöta på vissa problem som vi fick ompröva på grund av att vi hade använt oss av green-screen och då försvann det gröna även om vi hade målat i konturerna med en svart tuschpenna. Jag tillverkade det Japanska huset bland annat och där fick jag sätta en av de pinnar som vi använde till gubbarna. Då  huset skulle stå på plats för jag insåg att jag inte gjort en botten på kuberna och därför var det svårt att limma ihop dem så att huset skulle bli stadigt.

 

BOM Bild 9A – Reflektion

Jag testade min lektionsplanering och kom fram till att:

  • Om eleverna ska klippa ut små geometriska figurer så blir det kanske många bitar att hålla reda på.

Tejp

  • För att underlätta testade jag en teknik som vi använt tidigare i kursen där vi har tejpat på papper och sedan måla på hela pappret. Fördelarna med denna teknik är att mönstret följer med i de olika geometriska figurerna. Nackdelen är att det blir svårt för eleverna att göra cirklar och det blir papper över. Testade att ta bort tejpen för att komma åt och klippa lättare runt tejpbitarna, men detta slutade med att jag rev bort färgen från de geometriska figurerna.

Resultatet blir att jag föredrar att eleverna klipper ut små geometriska figurer först och sedan målar dem. Detta är såklart en smaksak och beror helt på vilken klass man har framför sig. För att underlätta så att de geometriska figurerna inte ska flytta på sig så kan man lägga lite häftmassa under då de fästes på borden och därför håller man reda på vart de ska placeras sedan på sitt A3 papper.

Detta bildspel kräver JavaScript.