Naturrutan 1

Nu under höstterminen läser jag Naturvetenskap och vi har ett projekt som heter naturrutan. Naturrutan handlar om att vi ska observera två rutor som vi placerat ut i naturen. Mina två rutorna är cirka 5 gånger 5 meter stora. Jag har valt att placera mina naturrutor nära mitt hem för att jag enklare ska kunna ta mig till dem. Det tar cirka 5 minuter att cykla.

Ruta 1
Jag har valt en plats mot norr där rutan får utstå direkt solljus. På plats växer det högt gräs samt olika blommor. Det går en stig vid sidan om rutan.

Ruta 2
Rutan är placerad i en skog mot söder där träden skymmer solen. Skogen är väldigt populär att springa eller gå promenader i. Det växer bland annat olika små träd och bladverk i rutan. Det finns en cykelbana och några stigar vid sidan om rutan.

Grundvattnet på Gotland är väldigt lågt och gör att marken blir torr, men de senaste dagarna har klimat varit fuktigt och det har regnat mycket vilket betyder att jorden var fuktig idag.

Syftet med projektet naturrutan är att vi ska observera två olika platser där levande faktorer påverkar ekosystemet och dokumentera vad som händer.

Enligt Lgr11 är syftet i biologi att eleverna ska utveckla kunskap om biologiska sammanhang samt finna nyfikenhet att veta mer om sig själva och naturen (skolverket, 2011, s.156)

Jag kommer att göra sex stycken besök till mina naturrurtor under hösten och vintern. Nästa besök är om 2 veckor.

img_1121-1img_1123

 

img_1056-1

Skolverket (2011), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2016: Stockholm: Skolverket.

Annonser

VFU 2 – Lektionsplanering

Skriva räknehändelse

Årskurs och ämne

Lektionsplaneringen är tänkt för en årkurs två inom matematik där multiplikation står i fokus.

Kursplanens syfte

De förmågor som eleverna ska utveckla enligt kursplanen i Lgr11 är ”Eleven ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer (Lgr11, 2016, s.55).

Centralt innehåll

Momenten som eleverna ska arbeta mot enligt det centrala innehållet i Lgr11 är ”matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer”.

Mål för lektionen och genomförande

Målet med lektionen är att eleverna enligt Lgr11 ska, ”Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångsätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använda då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget (Lgr11, 2016, s.60).

Lektionen är 40 min lång. Den startar med att läraren går igenom målen med eleverna på deras nivå, vilket är multiplikation fyrans tabell och skriva. Sedan prestenterar läraren att under lektionen ska eleverna arbeta med räknehändelser. Eleverna har sedan tidigare arbetat med räknehändelser och vet hur upplägget är, men att läraren poängterar att vi gemensamt kommer att repetera så att alla är delaktiga och förstår.

Läraren ger eleverna ett uttryck på matematikspråk på tavlan, till exempel 4*2 = för att lektionens fokus är inom matematik och multiplikation. Det uttryck som står på tavlan kan förklaras med föremål, och det är lärarens nästa steg. Läraren förklarar att eleverna kan byta ut talet 4 mot olika saker, föremål till exempel, bilar, glassar, pennor eller äpplen. Nästa steg är att läraren ber eleverna att fundera ut vad de kan använda för föremål i sin räknehändelse. Efter att läraren har givit eleverna några minuters tänktetid, använder läraren sig av glasspinnar med elevernas namn på, för att alla eleverna ska få möjlighet att dela med sig av sitt föremål. Tanken med glasspinnar är att få alla eleverna delaktiga och även kontrollera att eleverna har förstått.

När alla eleverna har fått säga sitt föremål som de vill använda till sin räknehändelse, visar läraren en mall på hur man strukturerar en räknehändelse. Mallen är indelad i fyra delar varav, mattespråk, bild, föremål och ord. Mallen är förberedd med talet 4*2= som visas på overhead/teamboard. Eleverna får en genomgång av mallen, hur man kan rita en bild med hjälp av uttrycket, vilka föremål man har och hur man formulerar uttrycket i ord. Läraren går även igenom vilka ord som är viktiga i en räknehändelse, som detta exempel där de viktiga orden är understrukna.

Pia har 4 korgar.
I varje korg ligger 2 äpplen.
Hur många äpplen blir det tillsammans?

I räknehändelser är det viktigt att poängtera ”varje” och ”tillsammans”, för att de orden är centrala och viktiga i en räknehändelse då det talar om vad som händer. Läraren går även igenom att eleverna kan under föremål, rita ett annat föremål än sitt första alternativ, som till exempel klossar eller pennor osv. Genomgången är tänkt att ta 15 min, då eleverna redan har fått en genomgång tidigare och att de ska få tid att arbeta med sin räknehändelse.

Mallen delas sedan ut till eleverna och de får arbeta individuellt. Finns det tid så kan eleverna arbeta två och två. Läraren cirkulerar runt och hjälper eleverna genom scaffolding. Eleverna får 20 min att arbeta med sin räknehändelse, och de sista 5 minuterna är till för att ta fram en eller två eleverna som får redovisa sin räknehändelse inför klassen. Eftersom att man inte hinner med alla eleverna får man följa upp redovisningar under nästa matematik lektion.

Bedömning

Bedömningen av lektionsplaneringen är att eleverna ska kunna uttrycka sig konkret och med hjälp av föremål.

 

Referens

Skolverket(2011), Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2016: Stockholm: Skolverket.

IMG_57402

Pröva/ Ompröva

Fjäril

Pröva och omprövning har skett under momentet fjärilen. Där jag fick chansen att prova på att göra en fjäril och även göra om till jag blev nöjd med sin fjäril. Jag försökte efter några omgångar att göra ett rutmönster då jag använt mig av den tekniken sedan tidigare i skolåren. Men insåg att det tog längre tid och det slutade med att jag skissade en fjäril.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Stop- motion film

Vi i arbetslaget fick stöta på vissa problem som vi fick ompröva på grund av att vi hade använt oss av green-screen och då försvann det gröna även om vi hade målat i konturerna med en svart tuschpenna. Jag tillverkade det Japanska huset bland annat och där fick jag sätta en av de pinnar som vi använde till gubbarna. Då  huset skulle stå på plats för jag insåg att jag inte gjort en botten på kuberna och därför var det svårt att limma ihop dem så att huset skulle bli stadigt.

 

BOM Bild 9A – Reflektion

Jag testade min lektionsplanering och kom fram till att:

  • Om eleverna ska klippa ut små geometriska figurer så blir det kanske många bitar att hålla reda på.

Tejp

  • För att underlätta testade jag en teknik som vi använt tidigare i kursen där vi har tejpat på papper och sedan måla på hela pappret. Fördelarna med denna teknik är att mönstret följer med i de olika geometriska figurerna. Nackdelen är att det blir svårt för eleverna att göra cirklar och det blir papper över. Testade att ta bort tejpen för att komma åt och klippa lättare runt tejpbitarna, men detta slutade med att jag rev bort färgen från de geometriska figurerna.

Resultatet blir att jag föredrar att eleverna klipper ut små geometriska figurer först och sedan målar dem. Detta är såklart en smaksak och beror helt på vilken klass man har framför sig. För att underlätta så att de geometriska figurerna inte ska flytta på sig så kan man lägga lite häftmassa under då de fästes på borden och därför håller man reda på vart de ska placeras sedan på sitt A3 papper.

Detta bildspel kräver JavaScript.

BOM Bild 9A -Lektionsplanering

Abstrakt konst

IMG_1093

Denna lektionsplanering är att skapa abstrakt konst med hjälp av färg och papper. Lektionen kan kopplas till matematik, då eleverna får klippa ut sina geometriska figurer. Lektion kan även kopplas till svenska där de kan skriva och förklara vad sin abstrakta konst föreställer.

Tidsomfattning
Lektionen som jag har planerat har jag tänkt att den skall sträcka sig över två lektioner varav 40 min.

Årskurs
Jag har tänkt mig att använda denna lektionsplanering till en årskurs 3, då de har använt begreppen geometriska figurer på matematiken, då det blir lättare att arbeta med detta projekt.

Mål
Undervisningen styrker två citat ur läroplanen(2011): ”Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten” då eleverna kommer att arbeta med papper och hur de används för att skapa konst. Eleverna kommer även använda ”Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund”, då de kommer att göra en bakgrund med flaskfärg. Eleverna får även använda sig av form och linjer då de klipper ut sina geometriska figurer.

Konkretiserade mål
Vi kommer att arbeta med färg och form och tillverka geometriska figurer att klistra på en egen målad bakgrund.

Undervisning
Den går ut på att eleverna använda sin kreativa sida och skapa abstrakt konst. Jag hade först tänk att jag går igenom momentet med eleverna. Sedan får de varsitt vitt A4 papper där de ska klippa ut geometriska figurer såsom trianglar, kvadrater eller rektanglar. För att få det extra rakt, får de använda sig av linjal. Sedan ska de måla egen abstrakt konst på sina utklippta figurer, med hjälp av vattenfärger. Om man sedan blir klar får de måla sin bakgrund på ett vitt A3 papper med hjälp av flaskfärg.  Detta kommer att genomföras under en lektion på 40min.  Nästa lektion på 40 min får eleverna som inte blev klara med sin bakgrund måla den, resten får limma på sina abstrakta geometriska figurer på sin bakgrund. Anledningen att jag valt att de får en 40 min lektion till detta projekt är att det kan vara svårt att veta hur man vill ha sin abstrakta bild.

Min tanke var först att eleverna fick börja med att måla en bakgrund och sen klippa ut geometriska figurer, men kan tänka mig att en del elever kanske inte vill klippa i sina bilder när de är klara.

Bedömning
 Eleverna bedöms i deras deltagande i lektionen och att de vet hur de använda teknikerna.

Tillämpning
Eleverna visar sina förmågor i att delta i undervisningen och använda sig av teknikera jag går igenom innan lektionen.

Utvecklas 
Denna lektion kan såklart utvecklas så att eleverna målar de geometriska figurerna som färgcirkeln, då de även får jobba med att blanda färger.

Reflektion(annat inlägg)

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

BOM Musik 8B – Reflektion

Broder Jakob

Igår fick jag, Sonja och Jenna i min klass framföra våran lektionsplanering som kan användas till en framtida musiklektion 

Det står i läroplanen(2011) ”Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel”(s.141), vilket passar bra till den låt som vi valde, Broder Jacob. 

Först började lektionen med att vi gick igenom texten i små bitar. För att göra det lite enklare bad vi en av ”eleverna” våra klasskamrater att måla på tavlan vad vi sjöng för att lättare memorera i vilken ordning man ska sjunga låten. Efteråt då ”eleverna” memorerat sången utantill delade vi in halva klassen och de fick sjunga låten i kanon. En kanon bildar olika stämmor men att man sjunger samma text. Vi delade sedan in klassen i fyra grupper och de olika grupperna fick börja sjunga varsin gång. 
Lektionen gick bra, men den gick lite fortare än vad jag tänkte. Som tur var hade vi även tänkt att vi skulle använda rörelser till sången om vi hade tid över. Vi bad då klassen att komma på olika rörelse till texten för att lättare komma ihåg texten. Klassen var fortfarande indelade i sina fyra grupper och vi gick sedan runt och sjöng i olika stämmor i kanon samtidigt som vi gjorde rörelserna.

Något som vi skulle ha gjort var att lära ut rörelserna samtidigt som det målades upp på tavlan, då hade texten eventuellt fastnat bättre. Och nu utgick vi från att denna klass vi hade framför oss hade hört låten innan. Men skulle man ha en ny klass framför sig så hade man fått gå igenom låten några fler gånger innan man låter dem att sjunga i kanon, och även visa hur en kanon går till.

 

Referens: 

Skolverket(2011)Läroplan för Grundskola, Förskolan och Fritidshemmet

BOM Bild 7C

Vi i klassen har fått en uppgift att göra en stop-motion film, där vi använt oss av green screen. Vi fick sedan lägga till egen musik som vi gjorde genom appen garageband. Alla arbetslag blev tilldelade varsitt tema som ligger till grund för hållbar utveckling. Vi i arbetslag 6 fick barnkonversionen artikel 6: ”Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas”.

Det positiva med uppgiften var att vi fick vara kreativa och fick rätt mycket fria händer att arbeta kring artikeln. Vi i arbetslaget hade tur som fick åka på en skolresa till Tjeckien och träffa människor från olika länder, vi använde deras röster i vår film då vi tänkte på varje barn i hela världen har rätt att överleva och utvecklas. Det är viktigt att börja tidigt och lära eleverna att se och tolka ur andras perspektiv och även förstå alla människors lika värden och rättigheter(Björneloo, 2011,s.86). En positiv lärdom med uppgiften var att när vi tagit alla bilderna, insåg vi att även om vi ritat i svarta konturer runt det gröna och även den gula färgen. Försvann det ändå i green screen, så vi fick göra om vissa detaljer.

Exempel på en bilduppgift där man kan få in hållbar utveckling är att eleverna får följa med ut i skogen och plocka med sig avfall som de sedan får göra kost utav, för att lära barnen att man även kan göra konst av avfall. Eleverna får även ta med sig retursopor hemifrån som vi sedan går med till återvinningsstationen och visar eleverna var man egentligen slänger soporna.

 

Referens:

Björneloo, Inger(2011). Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang, 2 uppl. Stockholm: Liber AB.

BOM bild 8 – Lerdröm

  
  
Vi fick i uppgift i vardera arbetslag att tillverka en lerdröm. Vi i arbetslag 6 valde att göra en natthimlen. Natthimeln består av en måne där John blund ligger på nedrekanten och håller i ett paraply. Vi gjorde även ett moln som överlappar månen och även lite stjärnor som då överlappar delar av månen och molnet. På kanten ovan på lerdrömen har vi gjort små hål där det är tänkt att man ska kunna hänga upp den sen. Ett alternativ är att hänga lerdrömen i ett barnrum. Tanken var att tillverka en lerdröm som ger ett lugn och harmoni. En uppgift som denna hade passat för elever i förskoleklass och upp till årskurs 3, där de själva får skapa och tillverka sin egen lerdröm. 

Uppgiften var rolig att utföra och det var kul att få testa på olika tekniker, som vi fick lära oss tidigare under lektionen. Vi fick lära oss att man bland annat behöver rugga upp ytan och lägga på lite slickers(lera som man utspätt med mycket vatten) för att sedan kunna överlappa. Detta gör man för att leran inte skall spricka eller gå sönder när man sedan skall bränna.